Uppsala Universitet är ett offentligt forskningsuniversitet beläget i staden Uppsala i Sverige. Universitetet grundades år 1477 och är det äldsta universitetet i Sverige och de nordiska länderna som fortfarande är i drift. Under slutet av 1500-talet steg universitetets betydelse i takt med Sveriges växande makt, och i början av 1600-talet fick det relativa ekonomisk stabilitet tack vare en stor donation från kung Gustav II Adolf. Uppsala har en viktig plats i svensk kultur och identitet, särskilt inom historiografi, litteratur, politik och musik. Många aspekter av svensk akademisk kultur, såsom den vita studentmössan, har sitt ursprung i Uppsala. Universitetet delar vissa särdrag, såsom studentnationssystemet, med Lunds universitet och Helsingfors universitet.

Uppsala universitet tillhör Coimbragruppen av europeiska universitet och Guild of European Research-Intensive Universities. Det har rankats bland världens 100 bästa universitet i flera internationella rankningar. Universitetet har nio fakulteter fördelade över tre disciplinära områden: humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci, samt naturvetenskap och teknik. År 2020 hade universitetet cirka 52 000 registrerade studenter på grundnivå och avancerad nivå, samt 2 200 doktorander.

Arkitektoniskt sett har Uppsala universitet traditionellt haft en stark närvaro i Fjärdingen, området kring domkyrkan på den västra sidan av Fyrisån. Trots några moderna byggprojekt längre från centrum dominerar universitetets närvaro fortfarande den historiska stadskärnan.

Historia

Universitetet har en lång historia och härstammar från ett kyrkligt centrum. Ärkebiskopen i Uppsala var en av de viktigaste biskopsstolarna i Sverige sedan kristendomen först spreds till denna region på 800-talet. Uppsala hade också länge varit en knutpunkt för regional handel och hade bosättningar som daterade tillbaka till medeltiden. Universitetet grundades genom en påvlig bulla som gav universitetet dess företagsrättigheter. Uppsala-bullan, som utfärdades av påven Sixtus IV år 1477, fastställde flera bestämmelser. Bland de viktigaste var att universitetet officiellt fick samma friheter och privilegier som universitetet i Bologna. Detta inkluderade rätten att etablera de fyra traditionella fakulteterna teologi, juridik (kanonisk rätt och romersk rätt), medicin och filosofi, samt att tilldela kandidat-, magister-, licentiat- och doktorsexamina.