Myndigheter är viktiga verksamheter som har sin egen instruktion i lagen eller förordningen. Det kan till exempel vara en statlig förvaltningsmyndighet eller en domstol. I Sverige finns det 343 myndigheter under regeringen, vilket är en mindre än föregående år.
Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter under regeringen inte förändrats mycket, men om man tittar längre tillbaka i tiden kan man se att antalet har minskat kraftigt. Sedan år 2000 har antalet nästan halverats, och i början av 1990-talet fanns det över 1 300 myndigheter under regeringen.
I januari 2022 tillkom två nya myndigheter. Myndigheten för psykologiskt försvar ska samordna och utveckla verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar, och Institutet för mänskliga rättigheter ska främja Sveriges arbete med att säkerställa mänskliga rättigheter. Senare samma år tillkom även Fondtorgsnämnden, som ska ansvara för det nya fondtorg som är en del av reformeringen av premiepensionen.
Det är också intressant att titta på var myndigheterna är lokaliserade. De flesta myndigheter finns i Stockholm, men det finns också många i andra delar av landet. Det är viktigt att ha myndigheter spridda över hela landet för att säkerställa att alla medborgare kan få tillgång till viktig service och rättigheter oavsett var de bor.
Sammanfattningsvis är myndigheterna viktiga verksamheter som har sin egen instruktion i lagen eller förordningen. I Sverige finns det 343 myndigheter under regeringen, och antalet har minskat kraftigt över tid. Det är också viktigt att ha myndigheter spridda över hela landet för att säkerställa att alla medborgare kan få tillgång till viktig service och rättigheter.
Vad gör myndigheterna?
Myndigheterna i Sverige kan delas in i tio olika verksamhetsområden utifrån OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet. Dessa områden är allmän offentlig förvaltning, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, fritid, kultur och religion, försvar, hälso- och sjukvård, miljöskydd, näringslivsfrågor, samhällsskydd och rättsskipning, socialt skydd och utbildning.
Det är viktigt att notera att myndigheternas verksamheter och funktioner skiljer sig åt mycket mellan de olika områdena. Till exempel ansvarar myndigheterna under Försvarsdepartementet för landets försvar, medan de under Utbildningsdepartementet ansvarar för utbildning och forskning.
Det finns också skillnader mellan myndigheterna när det gäller vilka befogenheter de har. Endast cirka hälften av myndigheterna har rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd.
När det gäller fördelningen av myndigheterna mellan Regeringskansliets departement är det ojämnt fördelat. Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet, på grund av domstolarnas närvaro där. Om vi däremot räknar bort domstolarna, är det Finansdepartementet som har flest myndigheter, följt av Utbildningsdepartementet.
Sammanfattningsvis kan vi säga att myndigheterna i Sverige är indelade i tio verksamhetsområden utifrån OECD:s indelning av offentlig verksamhet. Dessa områden omfattar allt från försvar till utbildning. Det är viktigt att ha i åtanke att myndigheterna skiljer sig mycket åt i sina funktioner och befogenheter, och att fördelningen av myndigheterna mellan Regeringskansliets departement är ojämn.
Var finns svenska myndigheter?
Var finns svenska myndigheter? Flest statligt anställda finns i storstadsregionerna, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån. De flesta statligt förvärvsarbetande finns i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Uppsala län. Däremot är antalet statligt anställda lägst i Gotlands, Kronobergs och Kalmar samt Jämtlands län.
I förhållande till övriga län arbetar ungefär trettio procent av de anställda i statlig förvaltning i Stockholms län. Vi kan även beräkna lokaliseringskvoten, vilket visar antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Uppsala, Gotlands och Norrbottens län har högst lokaliseringskvot år 2020, medan Kronobergs, Jönköpings och Hallands län har lägst kvot.
Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor under 2022 och 2023, främst i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden. Under 2022 kommer 14 nya servicekontor att öppnas, bland annat i Åre, Filipstad, Borgholm och Laholm. När samtliga nya servicekontor har inrättats 2023 kommer det att finnas nästan 150 servicekontor i landet.