Waldorfpedagogik, även kallat Steinerskolan efter dess grundare Rudolf Steiner, är en annorlunda skolform som fokuserar på att utveckla elevernas kreativitet och fantasi, samt deras intellektuella, konstnärliga och praktiska färdigheter. Skolformen bygger på en holistisk pedagogik som ser eleven som en helhet, och lärare har stor frihet i att välja läromedel och undervisningsmetoder.
Den första Waldorfskolan öppnades i Tyskland år 1919, och idag finns det över 1 200 oberoende Waldorfskolor och nästan 2 000 förskolor i 75 länder, samt mer än 500 centra för särskild utbildning i över 40 länder. Tyskland, USA och Nederländerna har flest Waldorfskolor. Det finns också ett hemundervisningsnätverk baserat på Waldorfpedagogik.
Waldorfpedagogik har ibland fått kritik för Steiner’s kopplingar till rasistisk ideologi och magiskt tänkande. Andra har uttryckt oro över att elever med särskilda behov inte får den hjälp de behöver. Kritiker har också pekat på att undervisningen är för mystisk och att Steiner’s esoteriska idéer tas upp i läroplanen.
Waldorfskolorna har en annorlunda syn på barndomen och undervisningen anpassas efter tre olika stadier av utveckling: tidig barndom, mellanstadie och högstadium. I den tidiga barndomen läggs stor vikt vid lek och kreativt arbete, medan undervisningen på högstadiet blir mer teoretisk och fokuserar på eleven som tänkande och självständig individ.
Waldorfskolorna lägger också stor vikt vid att eleverna ska lära sig utan att behöva använda datorer och TV. Istället används naturliga material och leksaker i undervisningen för att stärka kopplingen mellan eleverna och naturen. Skolorna anordnar också olika säsongfester, och eleverna får lära sig om olika traditioner från hela världen.
Waldorfpedagogik är en alternativ skolform som inte passar alla elever eller familjer. Men för dem som vill ha en annorlunda syn på undervisning och lärande kan det vara en intressant valmöjlighet.
Waldorfskolans pedagogik
Waldorfskolornas pedagogiska grund bygger på antroposofi, en filosofisk riktning som har som mål att ge barnen en utbildning som gör dem till fria individer och hjälper dem att inkarnera sin själsliga identitet som de bar med sig från tidigare liv. Detta är en viktig grundsten i Waldorfskolans läroplan, pedagogiska tillvägagångssätt och organisatoriska struktur. Däremot undervisas inte antroposofi som en del av läroplanen och eleverna har vanligtvis liten kännedom om detta.
Eleverna bedöms främst genom kvalitativa beskrivningar av deras akademiska framsteg och personliga utveckling. Portföljarbeten i olika ämnen används för att utvärdera elevernas framsteg och utveckling. Standardiserade tester är ovanliga, förutom vid inträdesprov till universitet under gymnasieåren. Betygsättning används inte förrän eleverna når högstadiet och eleverna ombeds sällan att upprepa årskurser.
Waldorfskolorna har ofta en unik arkitektur med målade väggar i subtila färger och med texturerade ytor. Även om Waldorfskolorna är autonoma institutioner och inte är skyldiga att följa en föreskriven läroplan utöver vad som krävs av lokala myndigheter, finns det allmänt accepterade riktlinjer för läroplanen.
Eleverna undervisas i många ämnen som vanligtvis inte betraktas som kärnämnen i vanliga skolor, såsom konst, musik, trädgårdsarbete och mytologi. Eurytmi är en unik rörelsekonst som ofta används i undervisningen. I Waldorfskolan lär sig eleverna även att laga mat, och det finns även en stark miljömedvetenhet som är inriktad på utomhuspedagogik och naturupplevelser.
Enligt en studie av amerikanska Waldorfskolor var eleverna lika duktiga som eleverna i allmänna skolor på logiskt tänkande, men visade större entusiasm för vetenskap. Dock ansågs läroplanen vara något föråldrad och innehålla viss tvivelaktig vetenskaplig information. Stockholms universitet avslutade sina Waldorf-lärarutbildningar 2008 på grund av bristande vetenskaplig grund i kursinnehållet.
Spiritualitet och religion inom Waldorfskolan
Waldorfskolor strävar efter att ge barn en utbildning om ett brett utbud av religiösa traditioner utan att favorisera någon enskild tradition. En av grundarna, Rudolf Steiner, ville etablera en andlig men icke-konfessionell miljö för barn från alla bakgrunder, som erkände värdet av förebilder från olika litterära och historiska traditioner i utvecklingen av barns fantasier och moraliska fantasi.
Waldorfskolor var historiskt sett kristna och teistiskt inriktade, men anpassar sig nu till en ”verkligen pluralistisk andlighet”. Waldorf-teorier och metoder modifieras ofta från deras europeiska och kristna rötter för att möta historiska och kulturella traditioner i den lokala gemenskapen. Religion är vanligtvis frånvarande från amerikanska Waldorfskolor, men är obligatorisk i vissa tyska delstater.
Lärarutbildning
Waldorf-lärarutbildningsprogram erbjuder kurser i barnutveckling, Waldorf-metodiken, akademiska ämnen lämpliga för blivande lärare, och studier av pedagogiska texter och andra verk av Steiner. För tidiga barndoms- och grundskolelärare inkluderar träningen betydande konstnärligt arbete i berättande, rörelse, målning, musik och handarbete.
De flesta Waldorfskolor styrs av en grupp lärare och en styrelse som fattar beslut om pedagogiska och styrelsemässiga frågor. Waldorf-organisationer certifierar användningen av de registrerade namnen ”Waldorf” och ”Steiner-skola” och erbjuder ackrediteringar, ofta i samarbete med regionala oberoende skolföreningar.
Waldorf-hemskolor får vanligtvis sitt programmaterial genom informella föräldrargrupper, online eller genom att köpa en läroplan. Waldorf-hemskolegrupper är inte anslutna till Association of Waldorf Schools of North America (AWSNA), som representerar oberoende skolor och det är okänt hur många hemskolor som använder en Waldorf-inspirerad läroplan.
Läs mer på Wikipedia.