Sveriges inflationsmål på 2% årlig ökning i konsumentprisindex (KPI) infördes av Riksbanken i 1993. Målet valdes av flera skäl som syftar till att skapa en stabil och växande ekonomi:

Stabil penningvärde: Ett inflationsmål på 2% innebär att penningvärdet förväntas minska långsamt över tid, vilket gör det enklare för hushåll och företag att planera för framtiden. Detta bidrar till att skapa en stabil ekonomisk miljö och uppmuntrar investeringar och konsumtion.

Buffert mot deflation: En viss grad av inflation hjälper till att skydda ekonomin mot deflation, det vill säga en situation där priserna generellt sjunker. Deflation kan vara skadligt för ekonomin eftersom det kan leda till att konsumenter och företag skjuter upp investeringar och konsumtion i förväntan om ytterligare prisnedgångar. En låg och stabil inflation ger en buffert mot deflation och dess negativa effekter.

Nominella räntor och penningpolitiskt utrymme: När inflationen är positiv kommer de nominella räntorna, det vill säga de räntor vi faktiskt ser på marknaden, generellt att vara högre än de reala räntorna, det vill säga de räntor som är justerade för inflation. Detta ger Riksbanken mer utrymme att använda penningpolitiken för att stimulera ekonomin vid behov. Om räntorna redan är mycket låga och inflationen sjunker, finns det risk att Riksbanken inte kan sänka räntorna tillräckligt mycket för att bekämpa lågkonjunkturer, vilket kan leda till en långvarig ekonomisk nedgång.

Undvikande av omfördelningseffekter: En låg och stabil inflation minskar risken för omfördelningseffekter mellan långivare och låntagare som kan uppstå vid högre inflation. Om inflationen blir hög och oförutsägbar, kan det leda till att räntorna och priserna fluktuerar kraftigt, vilket skapar osäkerhet och potentiellt gynnar en part på bekostnad av den andra.

Internationell jämförbarhet: Många andra centralbanker, till exempel Europeiska centralbanken (ECB) och Federal Reserve i USA, har liknande inflationsmål. Genom att ha ett inflationsmål som är jämförbart med andra länder blir det enklare att bedöma Riksbankens prestationer och skapa förutsättningar för ekonomiskt samarbete och stabilitet på internationell nivå.

Sammanfattningsvis syftar Sveriges inflationsmål på 2% till att skapa en stabil ekonomisk miljö som främjar tillväxt och sysselsättning, samtidigt som det ger en buffert mot deflation och ger Riksbanken större penningpolitiskt handlingsutrymme vid behov. Det låga och stabila inflationsmålet hjälper även till att minimera negativa omfördelningseffekter mellan långivare och låntagare samt att säkerställa internationell jämförbarhet och samarbete mellan centralbanker. Genom att sträva efter detta inflationsmål skapar Riksbanken förutsättningar för en stabil och växande ekonomi i Sverige.