Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykoterapeutisk metod som har sitt ursprung i kognitiv och inlärningspsykologi. Den utgår från att betingning, både operant och klassisk, spelar en central roll i utvecklingen och upprätthållandet av problem, som kan åtgärdas genom kognitiv omstrukturering och beteendemässiga experiment. Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi rekommenderas för att behandla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och komplex PTSD. KBT är effektiv vid behandling av ångest, depression och PTSD, och dess komponenter inkluderar beteendeaktivering, beteendemässiga experiment, exponeringsterapi och kognitiv omstrukturering. Den tredje vågen av beteendeterapier inkluderar tekniker som acceptance and commitment therapy och dialektisk beteendeterapi. En KBT-baserad fallformulering används för att förstå patientens problem och utveckla en behandlingsplan, som kan inkludera beteendeaktivering, beteendemässiga experiment, exponering och kognitiv omstrukturering. KBT är en förstahandsbehandling för PTSD och komplex PTSD och är en av de mest effektiva behandlingarna för depression och ångest (källa).
Socialstyrelsen om KBT
Socialstyrelsen beskriver KBT som en psykoterapeutisk metod där man tränar på att använda nya tankemönster och beteenden för att minska psykologiska problem. KBT kan ges till individer, par och grupper, och det finns ingen specifik målgrupp för denna behandling.
KBT bygger på två teorier – inlärningsteori och kognitiv teori – och antar att förändringar av tankemönster kan leda till förändringar i känslor och beteenden. KBT innefattar tekniker som behavioral activation, behavioral experiments, exposure therapy och cognitive restructuring. Dessa tekniker används för att hjälpa klienten att identifiera och bryta negativa tankemönster och beteenden.
Behandlingen innefattar ett strukturerat upplägg och ett samarbete mellan terapeuten och klienten. Klienten informeras om arbetssättet och arbetar tillsammans med terapeuten för att kartlägga vad som utlöser problemen och vad som gör att de kvarstår. En behandlingsplan utvecklas och testas genom hemuppgifter.
KBT rekommenderas av Socialstyrelsen som en behandlingsmetod för psykologiska problem, och det ingår i flera av deras nationella riktlinjer. Dessutom ingår strukturerad, individuell KBT i Socialstyrelsens kunskapsstöd ”Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott” som ett exempel på beteende- och färdighetsträning som bör användas för barn mellan 12-17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.
Sammanfattningsvis kan man säga att KBT är en behandlingsmetod som har visat sig vara effektiv för att behandla en rad olika psykologiska problem. Det strukturerade upplägget och det samarbetande arbetssättet mellan terapeuten och klienten gör att KBT är en populär metod inom psykoterapi.
Vad kan man behandla med KBT?
KBT kan vara en effektiv behandlingsmetod för personer som lider av depression, social ångest, paniksyndrom, tvångssyndrom, dysmorfofobi, sömnsvårigheter, tinnitus, stress eller IBS. Dessutom finns det ett särskilt program för personer som lider av hälsoångest eller hypokondri.
För att ta del av KBT-behandling behöver man ha tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon med internetuppkoppling och vara beredd att ägna ungefär en timme per dag åt behandlingen. KBT ger möjlighet att arbeta självständigt och anpassas för att passa in i patientens liv. Det är också viktigt att patienten är motiverad att göra arbetet som krävs för att uppnå önskade resultat. (Källa)
Kan man få KBT-behandlig på nätet?
Ja, det är möjligt att få KBT-behandling online. För att ansöka om KBT på nätet kan man kontakta sin vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. De kan antingen hänvisa en direkt till KBT på nätet eller till en bedömning hos en psykolog eller psykoterapeut. Ibland kan bedömningen göras genom ett videosamtal.
För att få behandlingen online behöver man logga in på 1177.se och ha tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon med internetuppkoppling. Behandlingen ges ofta via nätet, vilket ger möjlighet att arbeta självständigt och passa in i ens liv praktiskt sett.
Regionala behandlingar som alla kan söka inkluderar behandlingar för depression och ångest hos Region Stockholm och Region Örebro. Det finns också andra behandlingar som är öppna för alla i hela landet, såsom behandlingar för spelberoende, tobaksberoende, alkoholberoende eller cannabisberoende, som erbjuds av Beroendecentrum i Stockholm.
KBT-behandling går ut på att förändra tankar, känslor och beteenden och är oftast den terapiform som rekommenderas vid depression och ångest. Under behandlingen får man uppgifter och övningar att utföra på egen hand. Behandlingen pågår vanligtvis mellan fyra och femton veckor, beroende på behandlingsprogram. Det finns möjlighet att skicka meddelanden och frågor till behandlaren under behandlingens gång, som kan svara på frågor och stötta en med de uppgifter och övningar man gör.
KBT i Primärvården
Kognitiv beteendeterapi (KBT) har under de senaste decennierna blivit allt vanligare som behandlingsform för psykisk ohälsa. KBT har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för bland annat depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom.
Trots att KBT har varit en etablerad behandlingsmetod under många år, är tillgången till KBT fortfarande begränsad i många delar av vården. En av de platser där behovet av KBT är stort, men tillgången är begränsad, är primärvården. Primärvården är den första linjens sjukvård och är den första instansen där människor söker vård för psykiska besvär.
En fjärdedel av alla som söker vård i primärvården lider av psykisk ohälsa. Trots det är tillgången till psykologisk behandling, inklusive KBT, begränsad. Detta beror delvis på att det finns en brist på psykologer och psykoterapeuter i primärvården, men även på att tillgången till evidensbaserade behandlingsmetoder som KBT inte alltid är tillräckligt god.
En av lösningarna på detta problem är att öka tillgången till KBT i primärvården. Detta kan ske genom att fler psykologer och psykoterapeuter anställs inom primärvården. Men det finns också andra lösningar som kan bidra till att öka tillgången till KBT.
En av dessa lösningar är att korta behandlingstiderna genom att erbjuda tidiga insatser. Genom att erbjuda tidiga insatser kan behandlingarna bli kortare, vilket möjliggör att fler patienter kan behandlas inom samma tidsram. Detta kan också bidra till att förebygga att psykiska problem blir allvarligare och kräver längre behandling.
En annan lösning är att införa nya arbetsmetoder och tekniska lösningar för att underlätta arbetet med KBT i primärvården. Det kan till exempel handla om att utveckla program för internetbehandling och mobilappar för att göra KBT mer tillgängligt.
För att säkerställa att KBT används på ett effektivt sätt i primärvården är det också viktigt att utvärdera behandlingarna och ständigt arbeta med att förbättra arbetet. Detta kan ske genom att utveckla och standardisera processer för bedömning och stegvis vård samt genom att regelbundet utvärdera behandlingsresultaten.
En manual för KBT i primärvården har tagits fram för att stödja utvecklingen av KBT i primärvården. Manualen syftar till att utveckla, implementera och utvärdera ett primärvårdsanpassat arbetssätt för psykologisk behandling.